Vilket är världens svåraste pianostycke?

By | januari 31, 2016

En fråga som kommer upp ibland är vilket som är världens svåraste pianostycke att spela. Går det att mäta svårighetsgraden på något så konstnärligt som pianomusik? Vilka pianostycken skall räknas – vilka krav ställs på konstnärlig kvalitet?

Dessutom, teknisk svårighetsgrad är bara en faktor. Den musikaliska utmaningen att få ett pianostycke att låta vackert kan vara nog så svår. Därför finns inget givet svar på frågan.

Men, det finns några pianostycken som jag nog skulle nominera till svårast-i-världen-listan.

Islamey

Islamey by Mily Balakirev

I slutet av 1800-talet skadade den legendariske pianisten Alexander Scriabin sin högerhand när han i frustration försökte lära sig detta pianostycke. Även kompositören själv, Mily Balakirev, erkände att det fanns delar i pianostycket han själv inte klarade av att spela. Scriabin komponerade sedan ”Preludium och Nocturne för vänster hand Op. 9”, ett fantastiskt musikstycke. Så småningom återfick Scriabin, trots läkarens besked om att det var ”kört”, spelförmågan i sin högerhand.

Islamey skrevs 1869 efter att Mily Balakirev gjorde en resa till Kaukasusregionen. Där lär han ha träffat en circassiansk prins, som spelade lokal folkmusik. Därefter träffade han också en armenier som inspirerade honom med en melodi från Krim. Resultatet blev detta orientaliska pianostycke, som också senare har arrangerats för orkester (men inte av Mily Balakirev själv).

Gaspard de la nuit – Scarbo

Gaspard de la Nuit Scarbo by Maurice Ravel

Gaspard de la nuit är en svit av tre stycken som skrivits av den franske kompositören Maurice Ravel 1908. Islamey var ökänt för sin svårighetsgrad, men Maurice Ravel tyckte inte att det var svårt nog. Han hade som målsättning att tredje stycket, Scarbo, skulle bli ännu svårare än Islamey.

Den ungerske violinisten Joseph Szigeti berättade att han en gång hade den legendariskt pianisten Vladimir Horowitz på besök hemma. När Horowitz framförde Scarbo så var det ett av Josephs allra mest extraordinära musikaliska upplevelser någonsin.

Förutom den rent tekniska svårighetsgraden så är Scarbo även en mycket stor musikalisk utmaning. En gammal inspelning finns tillgänglig på YouTube:

Opus clavicembalisticum

Opus clavicembalisticum

Som om Scarbo inte var nog, så bestämde sig den engelske kompositören Kaikhosru Shapurji Sorabji för att skriva ett verk som inte bara var notoriskt svårt, utan även cirka 4 timmar långt!

Genom sin längd kräver Opus clavicembalisticum en enorm mental och fysisk uthållighet för att klara dessa extremt svårspelade passager. Kompositionen slutfördes år 1930 och Sorabji skrev då till sin vän:

The closing 4 pages are so cataclysmic and catastrophic as anything I’ve ever done – the harmony bites like nitric acid – the counterpoint grinds like the mills of God.

För ett otränat öra kan detta stycke snarare låta som om någon hamrar slumpmässigt på pianot.

Första framförandet av verket gjordes av Sorabji själv. Andra gången var 1936 då det framfördes av John Tobin. Den gången tog det cirka 8 timmar för John att framföra verket. Sorabji var så upprörd över det misslyckade framförandet att han förbjöd ytterligare offentliga framföranden fram till 1976.

1982 framfördes verket för tredje gången av den australiske pianisten Geoffrey Douglas Madge. Endast en handfull pianister har sedan dess framfört verket offentligt.