Den nya ekonomin. Superkonjunkturen. Vad blir nästa krasch?

By | april 22, 2015

Som vi kan se i diagrammet nedan inleddes våra senaste ekonomiska kriser år 2000 (”den nya ekonomin”) och år 2007 (”finanskrisen”).

NASDAQ OMXS30 historik 1990-05-07 till 2015-04-22

I mars 2007 skrev krönikören Björn Elmbrandt, på SR Studio Ett, följande träffsäkra ord om att Superkonjunkturen håller inte för evigt:

I Veckans Affärers nummer häromdagen brusar den ohämmade optimismen. Man talar om en ”superkonjunktur”. Pessimister som spått fel gisslas. Några aktörer som intervjuats tror att det finns en ny sorts konjunktur, det vill säga en konjunktur utan konjunkturnedgångar.

Här ringer det en liten varningsklocka. Var det inte ungefär så man sa vid millennieskiftet – strax innan alla gick i väggen – att vi befann oss i en ny ekonomi, där de gamla ekonomiska lagarna upphävts?

Med facit i hand så vet vi hur det gick – bolånekraschen i USA, banker som gick i konkurs, finanskris och global lågkonjunktur. I den superoptimism som rådde mars 2007 så hade nog den som förutspått allt detta försetts med epitet som ”alarmist” och ”icke mentalt frisk”.

Under IT-bubblan 2000 var det likadant. Jag hade då själv varit IT-företagare sedan 1995 och minns hur vi som trodde på ”traditionell ekonomi” hamnade i skuggan av vilda entreprenörer med fleecetröjor, yviga affärsidéer och astronomiska bolagsvärderingar. Istället för att inse det orimliga i IT-bolagsvärderingarna gällde en slags masspsykos, ”den nya ekonomin”. Verkligheten kom strax därefter ikapp – konkurser, börskrasch och global lågkonjunktur.

Diagrammet längst upp visar NASDAQ OMXS30, storbolagsindexet på Stockholmsbörsen. Siffrorna har jag hämtat direkt från NASDAQ OMX. När IT-bubblan sprack år 2000 föll indexet från cirka 1500 till cirka 400, en nedgång med ungefär 70%. Efter ”superkonjunkturen” 2007 föll indexet från cirka 1300 till 600, en nedgång med drygt 50%. Samtidigt kan man, genom att titta på BNP i diagrammet nedan, konstatera att påverkan på samhällsekonomin blev mycket värre efter ”superkonjunkturen” än efter IT-bubblan. Finanskrisen 2008 påverkade hela samhället på ett annat sätt än vad IT-bubblan gjorde.

BNP Sverige historik

I BNP-statistiken ser vi också väldigt tydligt nästa kris som inleddes 2011, ”Finanskris 2.0” eller ”Skuldkrisen”. Den orsakades av att flera länder visade sig vara så skuldsatta att de behövde nödlån för att inte kollapsa. Exempelvis Grekland, som dessutom hade redovisat landets ekonomiska statistik på ett felaktigt sätt.

Ett gigantiskt experiment (så kallade QE-program eller ”quantitative easing”) startades för att rädda dessa länder och få fart på ekonomin:

  • Extrema räntesänkningar. I nuläget negativ ränta, vilket vi aldrig tidigare haft i Sverige.
  • Gigantiska stödköp av obligationer, statsskuldsväxlar och andra finansiella värdepapper. Exempelvis Europeiska Centralbankens plan att köpa för 60 miljarder EURO varje månad. Detta är en modern variant av att ”starta sedelpressarna”.

Kommer dessa QE-program att fungera? Eller skjuter de bara upp skuldproblemen och gör dem ännu värre. Låt oss se på Grekland. Mycket bra information finns på bloggen The Greek Crisis. Några av senaste händelserna:

  • Premiärminister Alexis Tsipras tvingar nu alla lokala och regionala myndigheter (med några få undantag) att överföra alla sina kassareserver till grekiska centralbanken. Regeringen verkar hoppas på cirka 2 miljarder EURO på detta sätt, vilket skall täcka nästa löneutbetalning och avbetalningen på 779 miljoner EURO till IMF den 12:e maj. Frågan är om han får in så mycket.
  • Spararna försöker rädda sina pengar från de grekiska bankerna. Mer än 60 miljarder euro kan ha tagits ut från de grekiska bankerna de senaste 6 månaderna. Det är nog inte långt från att regeringen ingriper och begränsar möjligheten att ta ut pengar.
  • Regeringen hoppas på att få de sista 7,2 miljarder EURO i nuvarande stödpaket. Utan dessa lär Grekland gå i konkurs inom ett par veckor. Ändå har Grekland ännu inte kommit med någon plan som långivarna tror på. Personer jag känner med mycket god insyn i Grekland förklarar att någon sådan reformplan inte lär komma i närtid.

Det ser alltså mycket mörkt ut för Grekland. Risken med QE-programmen är att de tar bort trycket från regeringarna att göra nödvändiga reformer i sina ekonomier. Lånen bara växer och växer. Det blir som i ”Lyxfällan” i TV3.

Lars Oxelheim på Institutet för näringslivsforskning varnar för en kommande global smäll:

Efter den senaste finanskrisen blev makthavarnas lösning för att upprätthålla den globaliserade världsekonomin att man sparkade problemen framför sig, via ett ”gigantiskt” penningpolitiskt stimulans-”experiment”.

Som Lars Oxelheims beskriver så har QE-programmen en enorm påverkan på bostadspriser och aktier. Detta driver ut sparare i riskfyllda beteenden. Samhällsklyftorna ökar också eftersom det är de rikaste som tjänar mest på uppgångarna. Några tydliga tecken:

Utvecklingen på börsen senaste tiden påminner onekligen om ”den maniska fasen”, det vill säga den sista extrema uppgången innan toppen på en börsbubbla. Det ligger dock i bubblornas natur att det är i princip omöjligt att förutsäga när de spricker eller ens bevisa att det råder en bubbla. Det som talar emot att en bubbla skulle spricka närmaste tiden är hur det går att låna till enstaka procents ränta och få ut dubbla avkastningen via direktavkastande aktier (är det någon som ser parallellen till 1980-talets fastighetsbubbla i Sverige?). För att den stora smällen skall komma krävs nog något oväntat, en ”tändande gnista”. Grekland lär ställa in betalningarna snart, men det är nog alltför väntat redan.

Blir Greklandskrisen inledningen till vår nästa krasch, en ”Finanskris 3.0”? Vi får se…

P.S. Du vet väl att i händelse av kris så får storbankerna ta dina pengar?