Ger Riksrevisionens granskning av vårdvalen hela sanningen?

By | december 2, 2014

Riksrevisionen kom med en rapport för ett par veckor sedan om ”Mindre jämlik primärvård efter vårdval och vårdgaranti”. Rapporten ger en ganska negativ bild av vårdvalen
och hävdar bland annat:

  • Nya vårdcentraler etableras där invånarna är socioekonomiskt starkare och befolkningstätheten högre
  • Läkartätheten är lägre där förväntat vårdbehov är större

Jag råkar själv ha jobbat med ersättningssystemet för privata och offentliga vårdgivarna i Region Skåne (att se till att de får rätt betalt enligt reglerna som politikerna har beslutat) och kunde därför inte låta bli att titta lite närmare på Riksrevisionens rapport. Det finns ju ofta mer än en infallsvinkel på saker och ting.

Socioekonomisk fördelning

I Region Skåne skiljer man mellan Hälsoval (vårdcentraler, barnavårdcentraler och barnmorskemottagningar) och Vårdval (specialister inom hud, ögon och LARO). Riksrevisionsverket tar endast upp vårdcentraler. Därför har jag också här valt att bara kolla på vårdcentraler.

Jag har tagit fram två kartor över patienternas CNI (Care Need Index) i Skåne, samt var någonstans de privata vårdcentralerna finns lokaliserade. CNI är ett socioekonomiskt behovsindex som  används av flera landsting och är baserat på bland annat arbetslöshet, utbildning och om patienten är född utanför EU. Det är utvecklat av forskare och beräknas centralt av SCB. Kartorna har jag skapat helt och hållet av offentligt tillgänglig data från Region Skåne samt adresser från företagsregister och vårdcentralernas hemsidor.

Färgerna i kartorna nedan motsvarar vilket CNI patienterna som är listade vid vårdcentraler har. Ju hetare färg, desto högre CNI, d v s mer socioekonomiskt utsatta patienter. De privata vårdcentralerna är markerade som ”mynt”.

Skåne CNI Care Need Index

Care Need Index och privata vårdcentraler i Skåne. Klicka på bilden för en förstoring.

Malmö CNI Care Need Index

Care Need Index och privata vårdcentraler i Malmö. Klicka på bilden för en förstoring.

Enligt kartorna ovan så tycker jag inte det stämmer att privata vårdcentraler etableras bara där invånarna är socioekonomiskt starka. En hel del av ”mynten” har hamnat i områden med högt CNI, d v s socioekonomiskt utsatta patienter, och en hel del platser med lågt CNI har offentliga vårdcentraler.

Även i Göteborg finns exempel på hur antalet vårdcentraler har ökat i socioekonomiskt utsatta områden. I en debattartikel menar läkaren och vd:n för en privat vårdcentral i Bergsjön att Riksrevisionen verkar ha missat detta.

Här är de som har högst respektive lägst CNI:

Högst CNI

Huvudman Vårdcentral Ort CNI (oktober 2014)
Privat Rosengårdskliniken Malmö 2,60
Privat Multi-Clinic Malmö 2,45
Offentlig Vårdcentralen Törnrosen Malmö 1,93
Offentlig Vårdcentralen Rosengården Malmö 1,90
Offentlig Vårdcentralen Kroksbäck Malmö 1,76

Lägst CNI

Huvudman Vårdcentral Ort CNI (oktober 2014)
Privat Sundets Läkargrupp Bjärred 0,50
Privat Näsets Läkargrupp Höllviken/Skanör 0,57
Privat Hälsomedicinskt Center Lomma 0,59
Offentlig Vårdcentralen Löddeköpinge Löddeköpinge 0,61
Offentlig Vårdcentralen Rydebäck Helsingborg 0,61

Befolkningstäthet

Är befolkningstätheten högre där nya vårdcentraler etableras? Det är den förmodligen, eftersom det naturligtvis blir större efterfrågan ju fler människor som finns inom upptagningsområdet.

Samtidigt kan man ifrån kartorna konstatera att de privata vårdcentralerna inte alls bara är ett storstadsfenomen. Några exempel är Tomelilla, Gärsnäs, Broby, Löberöd, m fl orter i glesbygd. Frågan är ju då om dessa invånare hade haft någon vårdcentral i närheten om inte de privata funnits.

Läkartäthet

Vad många kanske inte känner till är att vårdcentralernas ersättning i bland annat Skåne viktas med CNI. Det innebär att de vårdcentraler som har högre CNI, d v s socioekonomiskt utsatta patienter, får mer pengar. Dessutom får vårdcentraler högre ersättning för exempelvis patientbesök med tolk, sekretesskyddade och papperslösa patienter. Hur stor viktningen bör vara kan naturligtvis diskuteras (det beslutas av landstingspolitikerna), men att vårdcentraler i socioekonomiskt utsatta områden får mer pengar per patient tycker jag själv är en mycket rimlig modell. Av det jag sett så har Region Skåne det största inslaget av socioekonomisk fördelningsprofil i hela Sverige.

Leder då den högre ersättningen till vårdcentraler med högre CNI till att de får fler läkare? Det vet jag tyvärr inte eftersom det inte finns någon öppet tillgänglig information om antalet läkare per vårdcentral. Däremot borde vårdcentraler som får en högre ersättning ha råd att anställa fler läkare. Pengarna kan också tänkas användas till att anställa fler sjuksköterskor, sjukgymnaster, psykologer, diabetessköterskor, tolkar, mm.  Därför tror jag att om man bara tittar på läkartätheten så får man inte hela bilden. Dessutom är det inte så att patienter alltid listar sig vid närmaste vårdcentral, vilket jag heller inte kan se att Riksrevisionsverket har tagit hänsyn till. Därför tycker jag det borde vara mest intressant att titta på sambandet mellan profil på listade patienter och de totala resurserna per vårdcentral.

Som sagt får jag inte riktigt ihop Riksrevisionens rapport med min egen bild utifrån hur det ser ut i Skåne. Förmodligen har vi helt enkelt olika infallsvinklar, och det finns säkert ännu fler aspekter om man granskar djupare.